Inom AEP (Applied Equine Podiatry) så gäller den
här formeln som ett mantra kan man väl säga. Det var det första jag fick
lära mig och sen har det temat fördjupats över åren

Struktur(vävnader) + Funktion = Prestationsförmåga

Struktur + Funktion = Prestationsförmåga. Korrekt tryck är grunden för korrekt tillväxt.

Hovens strukturer kan delas in i:

* De mjuka vävnaderna som innefattar alla blodfyllda vävnader. Nerver, blodcirkulation, muskler, ligament och senor.

* De dynamiska som hänvisar till hoven som hovvägg, stråle, sulan, traktstöd,brosk.

* De statiska som utgörs av benen.

* Skador uppträder först på cellnivå och senare synligt på horn, brosk och benet (skelettet).
Det är alltså en omöjlighet för en synligt dålig hov att ha en frisk
inre fot. Genom att vara uppmärksam på små, små förändringar kan man
upptäcka skador tidigt innan de hunnit manifestera sig mer eller mindre
permanent.
…………………………………………………………………………………………………………………………………

Vävnader + Funktion = Prestationsförmåga. Funktion är den uppgift foten har och den beror på helheten av hur varje enskild del fungerar. Hoven funktion är:

* Bio-mekanisk”fjädring” (Bio Mechanical Suspension) kan man säga hovens fjädringssystem.

* Samla och lösgöra energi (till rörelse)

* Motta stimulus från omgivningen (neurologiska funktioner)

* Producera hornlager (skapa Bio-mekaniks support)

* Blodcirkulation
…………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Vävnader + Funktion = Prestationsförmåga (Performance)

Det vi vill att hoven ska kunna utföra på ett utmärkt och hållbart sätt:

* Bra “väggrepp” (traction).

* Bra rörelser.

* Bra fungerande stötdämpning.

* Ett effektivt energi-utnyttjande.

* Ska ge ett bra skydd för hovens inre delar.

……………………………………………………………………………………………………………………

Friska vävnader kännetecknas av:

* Sulan.
En sula i balans har en mattglansig yta, jämn och med konkavitet i
framhovarna och lite djupare i bakhovarna. Ska vara kapabel att bära
vikt. Sulläderhuden ger näring genom sitt rika nät av blodkärl. Den
spelar också roll i hovens neurologiska funktioner.

* Strålen. Ska ligga centrerad i hoven. Arbetar i kontakt med kronbandet, traktstöd och sulan för att främja motstånd och flexibilitet i den inre hoven.
Strålen är “ingången” till utvecklandet av frisk hovbrosk och med det
starka trakter. Ska vara bred i dess bakre delar. Sammantaget ger det
skydd för läderhuden och hovbenet. Strålen fungerar också som ett
känselorgan (som våra fingrar) då dem har finns många receptorer. Frisk
stråle är utan röta, svampinfektioner eller hålrum. Strålen har en
“ryggrad” (frog spine) som utgår från elastiska putan och består av
detsamma. En frisk och stark spine krävs för starka hovar då den vidarebefordrar stimulans när hoven rör sig på rätt sätt.

* Hovbenet.
Bör ligga i med en ca 5 graders vinkel mot markplan i dess bakre
(palmar) del. Positionen bestäms bl.a. av hur friska de bakre
strukturerna är så som brosk, stråle, elastiska puta och kronrand.

* Trakter.
Och stråle hänger ihop. Trakthörnens bäryta bör vara stor och med
tillräcklig mängd innerhovvägg för att främja hovbalans och den inre
hovens neurologiska funktioner. Läs under strålen.

* Hörnstöd.
Binder samman trakter och stråle. Ger stöd för trakterna och erbjuder
motstånd genom dess kontakt med strålläderhuden. Skyddar inre hoven.
Hjälper till att stimulera elastiska putan till en mer fiberrik kvalité.
Bör vara raka och följa en vinkel motsvarande strålens samt följa
sulans konkavitet.

* Hovvägg. Bör ha en korrekt
massa i förhållande till inre hovvägg. Speciellt den inre hovväggen ökar
i tjocklek under tiden utan skor. Den yttre hovväggen ger skydd utifrån
samt förhindrar fuktavgång inifrån hoven. Den inre väggen är
stötupptagande och mer flexibel fungerar som en buffert mellan den yttre
hoven och det inre systemet. En sund hov har en jämn vägg runt om utan
ringar, utflytningar eller sprickor.

* Lamellranden.
Produceras av terminal papillerna på sulläderhuden. Utan blåmärken,
separationer, sträckningar eller svampinfektioner. Lamellranden fungerar
som en barriär mot inkräktare (mikroorganismer) utifrån.

* Tåvägg.
Ingår förstås i hovväggen men med särskild blick mot främre ytan som
skall vara rak och utan utflytningar. I symmetri med kronranden. Stort
motstånd sker på tån under överrullningens andra fas. Det är viktigt att
det finns tåvägg som kan flexa och samla upp energin i steget och
samtidigt skydda hovbenet. I marken kan man se att avtrycket under tån
är djupast.

* Proprioception. På svenska kanske
man kan översätta det med kroppskännedom eller hovkännedom. Förmågan för
hästen att veta var den har sina hovar utan yttre stimulans. I den inre
hoven kan man finna höga koncentrationer av nerver som deltar i denna
neurologiska funktion. Högsta koncentrationen finner man i läderhuden i
hovväggens främre (dorsal) del och sulan, strålbenets undre ligament
samt bakre (palmar) delarna av sulläderhuden vid trakterna.

Alla delar i hoven är
beroende av korrekt funktion för att fungera optimalt. Genom hästens
domesticering har vi hämmat möjligheter till god funktion och hästen har
för det mesta inte kunnat erbjudas optimal miljö och därför ofta har
bristfälliga hov- och fot vävnader eller t.o.m avsaknad av viktiga
strukturer.

Det kan innebära att fotens alla delar inte kan utföra sin uppgift
fullt ut med följden att vi får dåliga och patologiska hovar som
resultat. Många av de hovproblem som finns idag har sitt ursprung i
felaktig verkning, skoning och miljö ( både yttre miljö men även hästens
inre). Sjukdomar som t.ex.. fång påverkar också den foten inne i hoven.
När hästen är skodd är alltid järnet hästens närmaste miljö…

När hoven har optimal funktion ger den ett mycket bra skydd och stöd för den inre foten, den erbjuder bra motstånd och stötdämpning samt förmåga att känna var den har sina hovar den yttre hoven ger stimulus på inre vävnader och bygger på så sätt upp en stark inre fot som ger en frisk hov med frisk hovkapsel.
Vilket ger optimal hållbarhet och prestationsförmåga. Vi får en häst med
hovar som kan prestera optimalt med mindre risk för skador.

WWW.HOVBALANS.COM