Blog Image

Artiklar - Hovbalans

STRÅLBENSHÄLTA

STRÅLBENSHÄLTA Posted on Wed, March 22, 2017 17:07:24

Ett annar sätt att tänka kring strålbenshälta

av KC LaPierre

En helhetssyn

I min, inte så konventionella praxis i tillämpad Equine Podiatry använder vi sällan ordet “strålbenshälta”. Genom att ha ett mer holistiskt synsätt tillämpar vi fler principer, teorem och filosofier. Grunden är synsättet att vävnadsstukturer plus funktion är lika med prestanda ( S+F=P). Vi vet också att en häst har en medfödd förmåga att läka sig själv, under förutsättning att miljön den utsätts för gynnar läkningen.

Vad innebär det för behandlingen av det tillstånd som definieras som strålbenshälta? Först måste vi förstå att komma till en punkt där en enda sjukdom definieras, vilket ofta är fallet i konventionella veterinärmedicin, då har vi minskat vårt fokus, och blir reaktiva. Som ny forskning visar att det finns flera orsaker till de kliniska manifestationerna av hälta i samband med strålbenshälta, är det bara logiskt att en serie händelser har lett till det tillstånd vi vill behandla.

Förändringar i den normala ledens biomekaniska rörelse kan leda till inflammation i de mjuka vävnaderna i strålbens-apparaten, men frågan är: vad är strålbens-apparatens normala biomekanik?

För att svara på den frågan, måste man acceptera specifik model av fotfunktion. Vi använder den model som definieras som the Inner Arch apparatus.

Att förstå the Inner Arch Apparatur

Inner Arch Apparatis är ansvarig för både energianvändning och energiupptag i foten och består av hovbenet, strålbenet, distala (nedersta) ytan av P2 (short pastern), all bindväv (ligament, senor, facia) , elastiska putan och hela corium (läderhuden, det inre lagret i foten som
innehåller nerver och blodkärl)

I korthet innebär den inre Arch Apparatus alla strukturer i foten
utom hovkapseln.
Applied Equine Podiatry förstår att sann fot-funktion inkluderar
alla strukturer som arbetar i gemensamt för att ge prestanda.

Eftersom denna modell inkluderar strålbensapparaten
som en del i det hela, skulle en manifestation av smärta i strålbens-apparaten indikera en förlust av struktur och /
eller funktion
i the Internal Arch Apparatus.

Om vi tar det ett steg längre, är det
underförstått att inre Arch Apparatus corium (läderhuden) producerar
hovkapseln. Det sägs ofta av utsidan av hoven är en spegelbild av insidan. Om
man ansluter sig till denna tro, är det naturligt att man skulle bli reaktiv, och
hålls som slav till fotens inre konformation. Jag undervisar och följer premissen att ”Allt
på insidan är en spegelbild av det på utsidan.” Är detta bara semantik?
Knappast- med en förståelse för att de
inre vävnadernas hälsa är ett resultat av yttre stimulans
kommer vi kunna
göra det möjligt.

Vad ska vi göra med detta? Jag säger att
riktig strålbenshälta (hälta på grund av ben-förändringar) är endast synlig endast efter en lång serie av återkommande
händelser
. I denna kedja av händelser, är mjuk vävnaden den första att
genomgå förändring som svar på miljöförändringar (balans förändringar, ökad
vibration, friktion och / eller tryck), sedan följer förändringar i hornet,
innan några ändringar har blivit uppenbara i benet, kommer hovkapseln visa
missbildningar (flare, onödigt slitage eller tillväxt). När som hästen reagerar
på smärta, ändrar den på hur den belastar foten, och deformationer uppstår.
Förändringen kan vara minimal med den sker.

I sällsynta fall kan en häst visa en
akut uppkommen, ensidig hälta (påverkar ett ben), vilket leder till
diagnosen av strålbens-sjukdom. Min övertygelse att detta symtom med ensidig hälta oftare
är resultatet av kronisk förlust av inre vävnadsstrukturer (s.k. fallen arch)
och korrekt fot-funktion.


Hur behandlas det?

Konventionellt, oavsett om diagnosen
är sjukdom eller syndrom, kommer de flesta veterinärer att rekommendera
korrigerande skoning. Vanligast, innebär detta en ringsko (som sägs ge stöd åt
trakterna), åtföljd av en rolled eller rocker tå, kilpaddar när det behövs för
att korrigera hovvinkeln, och avtrycksmaterial för dämpning. Men även andra skoningsprotokoll
förekommer. Konventionellt sett,
korrigerande skoning, oavsett vilken sko används, är beroende av hästens hov-fot-vinkel. Om
hästen redan har en välformad hov/fot kommer väldigt lite att uppnås med korrigerande
skoning i avancerade stadier av sjukdomen.

Dessutom kan veterinärer
rekommendera icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel för att kontroller
fot-smärta, liksom fenylbutazon (bute), men inte alla hästar med
strålbenssmärta svarar på fenylbutazon. Läkemedel för att öka blodtillförseln
har också föreskrivits. Som en sista utväg, kan din veterinär utföra ett
kirurgiskt ingrepp kallas neurektomin. Detta förfarande klipper nerven
som försörjer baksidan av foten men resultatet är ofta temporärt.

Hur
skiljer sig Applied Equine Podiatry?

När man presenteras för en häst med diagnosen strålbenshälta,
är det absolut nödvändigt att utvärdera
fotens strukturer
. Eftersom jag inte skriver under den konventionella
definitionen av en välanpassad fot bedömer jag
foten med ett öga på inre
Arch Apparatus hälsotillstånd.
Jag har funnit att strålbenssmärta är ett resultat av förlust av de strukturer
som hjälper till att upprätthålla god biomekanisk funktion i leden, samt i
hovbenets position i dess förhållande till leden och den distala extremiteten. Dessa strukturer omfattar inte bara de
distala sesamoidean (strålben) ligament och senor, utan också de laterala
(hov) brosken och elastiska putan.

Där konventionellt tänkande
fokuserar på stress från den djupa böjsenan på strålbensbursan, och
reagerar för att minska denna stress genom att minska tåöverrullning eller öka hovvinklen,
finner jag mig mer intresserad av traktens
placering och den effekt det har på
ledens
biomekaniska rörelse, cirkulation, och neurologisk funktion.
Var
är trakten i förhållande till ledens mittaxel?? Ingen sko kan ändra placeringen
av trakten i relation till denna centeraxel, men den ändrar de krafter som inverkar
på leden. Detta kan tillfälligt minska smärta, men är sällan framgångsrik i att
stoppa utvecklingen av sjukdomen.

Denna konventionella
tillvägagångssättet ignorerar vikten av inre Arch Apparatus och den roll den
spelar i energiutnyttjandet . Nyckeln i
att behandla strålbenshälta är att betrakta helheten.
Att bara verka trakterna till den bredaste
delen av strålen, eller reducera överrullningen, och inte ta itu med den
bakomliggande orsaken till smärtan – bristen på struktur orsakar onödig
påfrestning de strukturerna i leden.

Istället ger vi rätt stimulans som i
slutändan kommer att leda till att minska spänningarna associerat med
sjukdomsförloppet, och hjälpa till att återställa friska strukturer och rätt
funktion.
Jag har funnit att smärtlindring är viktigt under denna tid, och
att smärta kan effektivt hanteras homeopathically och genom användning av
slutna cellskumkuddar som en rehabiliterande strategi.

Under de senaste åtta åren
har jag arbetat med många hästar med diagnosen navicular (strålben)syndrom /
sjukdom, och de flesta hade svaga struktur i den caudala (bakre) delen av foten.
Men med rätt verkning för att uppnå
balans
mellan hovkapseln och dess förhållande till inre Arch Apparatus, samt
en korrekt tillämpning av stimulus
(motion / tryck) för att underlätta återkomsten av rätt struktur och god praxis
vad gäller smärtlindring, har jag kunnat eliminera tillståndet.

För mer information och orginalartiklar besök www.appliedequinepodiatry.org

1. Pool RR,
Meagher DM, Stover SM, Pathophysiology of navicular disease, Vet Clin North Am
Equine Pract 1989; 5: 109-129
2. Ross MW, Dyson SJ, Lameness in the Horse, Philadelphia, 2003 Saunders
3. Leach DH, Treatment and pathogenesis of navicular disease in horses, Equine
Vet J 1993; 57: 415-421
4. Thompson KN, Rooney JR, et al, Considerations on the pathogenesis of
navicular disease, J Equine Vet Sci 1991; 11: 4-8
5. La Pierre, KC, The Chosen Road, Achieving High Performance Through Applied
Equine Podiatry, Dover, Naked Greyhound Press, 2003

KC LaPierre has
been a practicing farrier for over 23 years and is considered one of the
foremost experts on the equine foot. He developed the Internal Arch Theory in
2004 and travels the world teaching horse owners, veterinarians and farriers
about Applied Equine Podiatry. KC is also a published author and illustrator
and has consulted to a number of top trainers.



Kort resumé av Laminitis Awareness 2010

TEORIER & FAKTA OM FÅNG Posted on Sat, November 28, 2015 22:06:52

Detta är en mycket kort resumé av senaste teorier och fakta kring laminitis.
Jag går inte in på djupet av alla proteiner, hormoner och aminosyror etc. utan det är ett grovt sammandrag. Området är så komplext! Jag använder uttrycket laminitis då jag tycker det täcker hela skalan av ”fång” på ett bättre sätt. Ordet fång sammanknippas ofta med hovbensrotation, vilket inte alltid behöver bli resultatet av laminitis. /Iota

EMS – Equine Metabolic Syndrom ett rätt nyligen fastslagen beteckning på symtom som övervikt, insulinresistens och laminitis (fång) och förhållandet mellan dessa kliniska symtom.
1. Fallenhet för övervikt. Inte alltid en orsak men visa hästraser kan ha anlag för övervikt kopplat med insulinresistens.

2. Insulinresistens. Är det centrala i EMS. Ju mer resistenta mot insulin dessto mer insulin produceras. Dock väldigt sällan att bukspottkörtelsn blir så förbrukad att typ II diabetes utvecklas. Det finns även andra orsaker till insulinresistens tex chusing´s syndrom men Insulinresitens är den avgörande faktorn i EMS. EMS visar också negativt på hormontestet ATCH där chusinghästar har positivt.

3. Laminitis. ”fång” Är det viktigaste tecknet associerat med EMS. Hos männikor är metaboliskt syndrom sammankopplat med kranskärlssjukdomar, sömnapne´, fettlever, högt blodtryck och slutligen hos några Typ II diabetes. Människans kranskärlsjukdomar
är det som troligen mest liknar EMS syndromet med den skillnaden att målorganet inte är hjärtat utan hovarna.

Orsaker.
Arv och miljö.
1. Genetik
2. Miljö
Genetik är en betydande faktor hos vissa raser. När det gäller miljön så
finns det tre huvudsakliga faktorer:

1. Glucotoxicity – orsakar en rad inflammatoriska processer vilka kulminerar i roduktioen av glycation (process där överskottssocker binder sig vid hudens elastiska fibrer (kollagen och elastin). Dock är majoriteten av EMS-hästar inte diabetiker så glucotoxity rollen är av mindre betydelse i hästar med EMS.

2. Lipotoxity – Förhöjda nivåer av fria fettsyror är stor faktor i insulinresistansen och stör direkt blodkärlens funktion.

3. Inflammation – är den centrala mekanismen både i framkallandet av
insulinresistens och dess effekter. Både lipotoxity och glukotoxity
framkallar oxidativ stress och proinflammatoriska signaler.
Kliniska symtom

1. Insulinresistens.
2. Laminitis – hela skalan från anlag för säsongsbundna episoder till utvecklingen av laminitisringar till ihållande smärtsam laminitis oavsett korrekt hästhållning och veterinärvård.

3. Ofta överviktig (tidigare eller i dagsläget) eller fettansamlingar i form av
s.k fettnacke eller fettkuddar på kroppen.

Hästar med EMS testas negativt för ECS på hormontester, är inte långhåriga
och är ofta yngre än hästar med ECS (Cushings syndrom). Sjukdomen är i grunden en som utvecklats från en anpassning till säsongsvis miljö, det som vildhästar utvecklat, för att under sommaren lagra på sig fett för att överleva de karga vintermånaderna.

På skalan finner vi de tidiga tecknen på insulinresistens som uppträder när hästen bli fet under sommarmånaderna med risk för betesfång. Det har också kallats för pre-laminitic metabolic syndrom (PLMS) och den mesta forskningen har fram till idag kretsat runt detta spektrum av sjukdomen.

På andra änden av spektrumet har vi insulinresistens som är närvarande hela året och inte är beroende av tillgång till sommarbete utan kan ske vid vilken tid som helst på året. Denna form är den mest svårbehandlade.

Trots att forskningen fokuserat på inflammatoriska orsaker som för mycket stärkelse, svart valnöt, kvarhållen moderkaka och svåra mag- och tarmproblem så är endokrinopatic (störningar i hormonella systemet) laminitis den mest förekommande formen av laminitis och den svåraste att behandla…

Behandling

· Ta bort orsaken – genetik och övervikt.

Men eftersom man inte vet det genetiska ursprunget för EMS så kan man
inte göra så mycket där.

· Diet Minska kaloriintaget och icke strukturella kolhydrater (NSC) alltså stärkelse och socker. Tänk på spektrumet, för en del kanske det räcker med begränsad tillgång till bete för andra gäller ett mycket strikt program.

Gör analys på grovfodret så du vet vad du har.

Blötläggning av höet har bevisad effekt på att reducera mängden stärkelse och sockerinnehåll. Effekten kan variera. Rekommenderad tid är blötläggning en timme och utfodra som vanligt utan att det inverkar på fodrets torrsubstans.

Man kan också sänka ner fodermängden till 1,5 % av hästen vikt för
att åstadkomma viktnedgång. Räcker inte det så kan man gå ner till 1
% men inte mer för att inte riskera att den får för lite fibrer. Om lägre
intag måste det ske under noga övervakning.

Viktigt är att ge tillräckligt med protein, vitamin och mineraler då enbart en blötlagd hödiet inte kommer att ge tillräckligt av detta. Så ett bra tillskott är att rekommendera.

· Motion. Hjälper upp känsligheten för insulin och fettvävnaden. Den enda invändningen mot motion är om lamellinfästningen är mycket dålig och då ska rörelse undvikas. Men många hästar med EMS kan ändå ges någon lätt motion även i tidiga stadier. Dem kan motioneras på mjukare underlag som t.ex. sand i manegen eller ridhuset och öka stegvis med uppsikt över tillståndet för att inte förvärra. Intensiteten
behöver inte vara hög för att göra nytta det räcker med 30 min eller mer dagligen när väl hovarna stabiliserat sig.

· Medicinska terapier som veterinären kan erbjuda (exempel tar jag inte upp här).

Översikt på senare tids forskning angående laminitis
.

Laminitis (fång) är en konsekvens av tre huvudsakliga störningar:

Systemisk, kropps- Inflammation, hormonella störningar eller trauma. Senare tid forskning har dock visat att dessa störningar i själva verket representerar olika stadier i sjukdomen eller olika underliggande orsaker.

Huvudsakligen har man riktat in sig på den inflammatoriska modellen med bl.a. kolhydratöverskott men insikten att den hormonella orsaken är den överlägset vanligare har riktat intresset till hormonella (endokrina) händelser som kan resultera i laminitis.

Denna orsak till laminitis kan inträffa när som helst och de inflammatoriska
händelserna är ett komplext område.

Hästar med endokrin (hormonell) laminitis skiljer sig från hästar med systemisk inflammation i det att dem inte är systemisk sjuka eller har förändringar i mage- tarm funktion. Insulin kan trigga igång sjukdomen oberoende av mag och tarmstörningar.

Mekanismerna hur insulin triggar igång laminitis har tre huvudsakliga
teorier:

1. Nedsatt glukosupptag.
2. Påverkan i blodkärlen. (vascular dysfunction).
3. Pro-inflammatoriska effekter.

Nedsatt glukosupptag.

Är det klassiska tecknet på insulinresistens. Där det underliggande problemet är att bristen på glukosupptag svälter vävnaderna, orsakar celldöd och cellskador. Emellertid har senare tids forskning visat att hovens lameller är oberoende av insulin för glukosupptag. Resultaten har visat tvingande bevis på att laminitis inte orsakas av glukosbrist på grund av insulinresistens.

Emedan pro-inflammatoriska och blodkärlseffekter kan vara svåra att skilja åt så är det klart att det ena eller båda kan påverka en häst med insulinresistens och utlösa laminitis, antingen genom att affektera blodflödet eller framkallande av pro-inflammatoriskt tillstånd och oxidativ stress.

Om Fruktan

Om fruktan först verkar vara förklaringen till att 66 % av orsakerna till
betes-fång är det viktigt att inse att fruktan inte orsakar tarmstörningar
dem bryts ner i tunntarmen och tveksamhet råder hur till vida hästar kan konsumera de stora kvantiteter som brukats i de experimentella modellerna.

Fruktan bryts ej ned och jäses i tjocktarmen utan i tunntarmen och når aldrig tjocktarmen.

Ironiskt nog har fruktan hos råttor, möss, hamster, människa och hundar reducerat prostprandial glycaemia och insulinresistens (insulinaemia) m.m.

Istället menar man att det kan vara det totala kaloriintaget över lång tid som är boven i många fall.

Medan veterinärerna är medvetna om att det finns många icke näringsmässiga orsaker till fång med samma symtom så har det tagit mer forskning att visa att det också är många olika näringsrelaterade orsaker till fång och med samma symtom.

Laminitis associerad med betesintag hänger ihop med utvecklandet av hormonrubbningar pga övervikt som inte är beroende på ett dagligt intag utan livsstil, för många kalorier under lång tid och brist på motion och genetik. Lösningen för denna grupp är att minska vikten, tillse optimalt näringsintag och öka motionen.

Forskning pågår för att se vilka biologiska länkar det är mellan diet och lamellernas försvagning oavsett om orsaken är glukosbrist p.g.a. insulinresistens, förändringar i blodflödet p.g.a. inflammation, framkallad av MMP:s (enzymer) eller pga aminosyror. Serotonin har också nämnts..

Behandlingen beror på orsaken och det är ju den som oftast är det stora frågetecknet. Men allmänt gäller samma gamla råd med lite modifieringar.

Här är några:
· Om orsaken är känd åtgärda den! (Det är det som är det svåra…)
· Minska kaloriintaget, begränsning, blötläggning
· Ingen svält! Då hästen är systemiskt sjuk och behöver näringstillskott
· B-vitamintillskott kan behövas då feljäsning skett i tarmen vilket leder
till att B –syntesen reducerats. Ett tillskott ser till att stödja aptiten.
· Undvik rå stärkelse då den inte bryts ner så bra i tunntarmen utan
går över och fermenteras i tarmen. Kokt stärkelse bryts ner väl i
tunntarmen och når aldrig tjocktarmen.
· Använd ”levande jäst” så som Yea-Sacc, Acto-saf har vetenskapligt
bevisad effekt att stabilisera tarmfloran.
· Mycket fibrer!
· Optimum av mineral och vitamintillskott eller färdiga ”balancers”
(lågkalori och utan stärkelse).
· Då fruktan fermenteras i tunntarmen ökar serotonin produktionen, så
gräsintaget bör minskas.


Källa: Laminitis Awareness 2010.
—————————————————————————————–
Equine Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) eller Equine
Cushing´(ECS/ECD)

Är en hormonell rubbning med varierande symtom med kanske det vanligaste tecknet lång päls och päls som inte vill fälla. Men laminitis är den mest ödeläggande konsekvensen av sjukdomen.

PPID uppträder vanligtvis på äldre hästar och brukar inte behöva vara alltför svår att handskas med om man har kunskap. Svårare blir det om det tillkommer cancer och mag –tarm störningar som är vanliga men det vanligaste är dysfunktion på hypofysen och som har direkt och indirekt påverkan på många organ och kroppssystem.

Tidigare så nämndes ordet tumör i PPID sammanhang men numera är man överens om att de förändringar som sker i hypofysen (pituitary gland) är sekundära förändringar som helt enkelt speglar överstimulerad aktivitet och funktion av densamma. De endokrina (hormonella) konsekvenserna är i huvudsak överproduktion av kortison i binjurarna.

Effekten av hormon-instabiliteten på kroppen är stor. Immunförsvaret
sänks, de metaboliska funktionerna förändras med viktminskning p.g.a.
minskad muskelmassa som följd. Fett ansamlas på buk och bakom ögonen
(s.k eye-bulbs). Detta ger ett speciellt utseende med nedsänkt rygg och
hängbuk till mage. Tendensen av förhöjt blodsocker förvärrar tillståndet och
ökar törsten och därmed urinavgången.


Källa: Laminitis Awareness 2010.

Equine Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID) eller Equine
Cushing´(ECS/ECD)



« PreviousNext »